Kära läsare. När jag befann mig i Britannien smakade jag ingefärsmarmelad för första gången. Som ni vet är denna rot för mig en smaskig favorit. Gott och nyttigt. Importerade naturligtvis en burk av denna sort. Men allt gott är kort, så även brittisk marmelad. Så hemlagad ingefärsmarmelad tillreddes illa kvickt.
Drygt ett år senare har mitt tycke för ingefära inte förändrats. Kokade igår två marmeladburkar.
"Un profumo bono!" som Bo Hagström skulle ha uttryckt det i Solens mat.
Vill du provsmaka?
Benvenuti a casa mia för på Willy:s står jag inte denna sommar.
1 comment:
De få gånger jag råkat se Solens mat har jag alltid förvånats över de mängder alkohol den äldre mannen kan konsumera och ändå tillåtas köra bil. Lite kontinentalt avslappnat sådär.
Post a Comment